Imorse var jag lite deprimerad för att jag skulle jobba en sån fin dag, springpass. Pest och pina tänkte jag. Åkte till jobbet, jobbade 11-14, vilket gick förvånansvärt fort. Tog sedan första bästa tåg till Paui och satt på hennes balkong och drack kaffe och snackade skit, tog en promenix till högdalen för att handla och sen åkte jag tillbaka till jobbet vid 16 ungefär.
Väl tillbaka där var jag på strålande humör (vet ej varför, måste vara solens förtjänst) käkade lite mat och bytte om. Annika kom tillbaka från sin springis så vi satt i personalrummet när Alex kommer in och frågar om vi kan tänka oss att börja 18 eller 18:30 istället för 17:30. Javisst tänkte vi. Jag bytta tillbaka till mina vanliga kläder, oc hså satte vi oss och chillade lite på uteserveringen. Klockan tickade och tillslut var den 18:30. Inte behövdes vi än, så vi satt kvar. Tralala. Vid 18:50 kommer Alex och säger att vi kan komma upp så vi är uppe 19:15. Ja visst tänkte vi och gick och bytte om. Slutar med att vi får börja 19:30 istället.
Vi jobbar på, trevligt faktiskt, väldigt lugnt i restaurangen, knappt nå gäster alls. 20:00 fick jag gå hem. Jippie. Haha! Nödvändigt att åka tillbaka till jobbet för att sitta och dricka kaffe i 2 timmar för att sen jobba i 30 minuter ;P . Fast vi hade jättemysigt, jag och Annica. :) Tack för en trevlig fika gumman.


Nu ska jag mysa lite med lilla Sigge, och Min älskling :)



Inte allt för charmig bild på mej men Sigge är söt som vanligt :D